Kroatien

16 augusti.
Tankar på flygplatsen en halvtimme före avgång:
Sedan en vecka tillbaka har folk frågat mig ifall jag har resfeber. Jag har svarat nej utan tvekan utan att egentligen fundera på ordets resfebers innebörd. Tills idag, då syrran frågade ytterligare en gång, men med denna gången med en självklarhet i rösten att det måste jag har. Som svar vräkte jag ännu en gång ur mig ett nej och tänkte det var då ett jävla tjat om denna resfebern. Då kom jag att tänka på hur blir man egentligen, har jag någonsin haft resfeber? Sedan var det inte mer prat om det och jag ville inte slösa mera av min hjärnkapacitet på sånt onödigt tänkande, FAN jag har ju semester! Några timmar senare efter incheckningen och en kvart innan boardningen står jag inne på seven eleven i min egna värld och funderar på hur många 4,5 % cider jag behöver dricka för att bli full… Resfeber? Nej, jag har ju FAN semester. Skål!

Efter att ha landat i split väntade en 5 timmars lång bussresa till Dubrovnik för att möta upp Matilda där. Vi körde längs med kusten så det var en väldigt fin bussresa. Väl framme i Dubrovnik vid tio tiden möts vi upp och snackar en stund på vårt hostel för att sedan slockna direkt I sängen.

Idag 17 augusti har vi lapat sol i Dubrovnik på fina klippor och badat i klarblått hav, underbart. Det har varit fruktansvärt varmt idag, men hellre det än snöstorm 😉
Nu ligger jag i sängen och har precis duschat och snart bär det iväg ut för att se lite sevärdheter och smida planer för morgondagen då vi ska åka vidare mot Montenegro 🙂

Brukar låtsas att jag är Ziva i Navy CIS och ska på ett hemligt uppdrag när jag går upp för en sådan här trappa till flyget.

På återseende